Stan är full av "blåbär"! - Kristoffer Samsing

“Stan är full av blåbär.” Denna slående rubrik från tidningen Situation Stockholm speglar en verklighet som blir allt svårare att blunda för. Bakom den till synes oskyldiga benämningen “blåbär” döljer sig läkemedlet Ksalol, ett ångestdämpande preparat som innehåller den kraftfulla bensodiazepinen alprazolam. Från att ha varit ett receptbelagt läkemedel mot ångest och paniksyndrom, har Ksalol i dag blivit en av de mest eftertraktade substanserna på den illegala drogmarknaden.

Vad är Ksalol och varför kallas det för “blåbär”?

Ksalol är en version av alprazolam, som även finns under mer välkända varumärket Xanax. Det som gör Ksalol särskilt farligt är dess snabba och kraftiga effekt på hjärnan – den dämpar ångest, skapar lugn och kan ge ett tillfälligt rus. De små blå tabletterna har därför fått smeknamnet “blåbär” på gatan. Men under det oskyldiga namnet ruvar en verklig hälsokris. När Ksalol används utan medicinsk övervakning kan det leda till snabbt beroende, kognitiva nedsättningar, aggressivitet, personlighetsförändringar och livshotande överdoser – särskilt i kombination med andra droger eller alkohol.

En växande drogtrend i Stockholm

På Stockholms gator har missbruket av blåbär ökat lavinartat de senaste åren. Det som började som ett sätt för vissa att dämpa ångest har nu blivit en etablerad drogtrend. Jag har i mitt arbete mött både unga människor vars framtid gått förlorad och äldre vars vardag präglas av förtvivlan och kamp för överlevnad. Ksalol-missbruk slår blint – det påverkar inte bara individens fysiska och psykiska hälsa, utan även deras sociala relationer, arbetsförmåga och framtidshopp.

Samhällskonsekvenserna av Ksalol-missbruk

Den illegala handeln med Ksalol är en viktig inkomstkälla för organiserade kriminella nätverk i Sverige. Dessa nätverk använder vinsterna från läkemedelsförsäljning för att finansiera annan brottslighet såsom vapenhandel, utpressning och våldsdåd. På så sätt bidrar varje såld tablett till att upprätthålla en kriminell struktur som utgör ett direkt hot mot samhällets trygghet.

Missbruket av blåbär innebär därmed inte bara ett folkhälsoproblem – det är också en fråga om säkerhet och rättvisa. När kriminella aktörer tjänar pengar på att förgifta våra gator, undergräver de samtidigt de demokratiska grundvalarna genom att utnyttja samhällets mest sårbara individer.

Vad kan göras?

För att bekämpa missbruket av Ksalol och annan olaglig läkemedelsanvändning krävs ett samordnat arbete mellan sjukvården, socialtjänsten, skolan, civilsamhället och rättsväsendet. Men det krävs också att allmänheten får upp ögonen för problemet. Det är dags att vi slutar kalla dessa tabletter för “blåbär” – och börjar prata om dem för vad de är: en farlig och beroendeframkallande drog som förstör liv.

Förslag på åtgärder:

Ökad information och utbildning om riskerna med alprazolam/Ksalol i skolor och ungdomsverksamheter
Stärkt samarbete mellan myndigheter för att identifiera och stoppa illegal läkemedelsförsäljning
Utökade vårdinsatser för personer med läkemedelsberoende
Tydligare nationella kampanjer kring läkemedelsmissbruk