Kriminella nätverk pressar samhällets frontlinje. Tidigare i år hade jag möjlighet att besöka Sveriges riksdag för att lyfta ett samhällsproblem som växer allt snabbare – otillåten påverkan – och dess koppling till kriminella nätverk och organiserad brottslighet. Detta problem utgör inte bara en direkt fara för de individer som arbetar i samhällets tjänst, utan också ett långsiktigt hot mot samhällets stabilitet, säkerhet och grundläggande funktioner.

Under mötet presenterade jag flera idéer för att motverka otillåten påverkan och stärka skyddet för tjänstemän och andra yrkeskategorier som utsätts för hot och trakasserier. Ett förslag som diskuterades var att införa ett separat brottsrubricering för otillåten påverkan, vilket skulle tydliggöra allvaret och ge rättsväsendet ett mer direkt verktyg för att hantera dessa typer av brott.

Jag föreslog även att revidera brottet olaga förföljelse så att det i större utsträckning omfattar tjänstemän, samt att överväga nya brottsrubriceringar, såsom förolämpning mot tjänsteman eller angrepp mot tjänsteman. Genom att inkludera dessa brott under allmänt åtal kan samhället markera vikten av att skydda sina företrädare, och straffskalan bör spegla det allvarliga i att angripa individer som står i frontlinjen för samhällets säkerhet.

En annan viktig aspekt som jag lyfte fram är behovet av att utreda vilka yrkesgrupper som bör ingå i begreppet ”tjänsteman”. Förutom traditionella myndighetsroller kan detta även innefatta andra utsatta grupper, såsom kommunala handläggare, journalister, politiker och företagsledare. Syftet är att skapa ett skydd som omfattar dem som är mest utsatta för hot och otillåten påverkan.

Vidare föreslog jag att brott mot tjänstemän bör omfattas av 17 kap. 2 § brottsbalken, vilket innebär att även hot och trakasserier riktade mot deras familjer och närstående skulle inkluderas i samma lagstiftning. Detta skulle förstärka skyddet och tydliggöra brottens allvar, samtidigt som det skapar en tryggare arbetsmiljö för de som arbetar för samhällets bästa.

Jag lyfte också fram behovet av att staten bör träda in som målsägande vid brott mot tjänstemän, istället för att enskilda individer bär ansvaret. Genom denna förändring kan vi tydliggöra att attackerna inte bara riktas mot individer, utan mot hela samhället och dess funktioner. Det markerar också vikten av att skydda samhällets företrädare mot trakasserier och hot.

Slutligen föreslog jag att anonymisering av dokumentation i ärenden där tjänstemän utsätts för brott bör bli standard. Genom att ersätta namn med anonymiserade identifieringsuppgifter kan vi minska risken för att tjänstepersoner blir måltavlor för ytterligare hot, smutskastning eller trakasserier. Detta är ett viktigt steg för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö för dem som dagligen arbetar för att upprätthålla samhällets stabilitet.

Denna typ av förändringar är avgörande för att skydda våra tjänstemän och säkerställa att de kan utföra sina uppdrag utan att behöva oroa sig för repressalier eller hot från kriminella grupper. Genom att implementera dessa förslag kan vi stärka samhället och motverka den organiserade brottsligheten på ett effektivt sätt. Detta är inte bara en investering i säkerhet, utan även en viktig del av att bygga en trygg och hållbar framtid för oss alla.

Josef utsatt för otillåten påverkan – Kristoffer Samsing – Kristoffer Samsing

https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/hotmotdemokratiochsamhallssystem/otillatenpaverkan.66302.html

#SverigesRiksdag #OrganiseradBrottslighet #Infiltration #Möjliggörare #OtillåtenPåverkan #KristofferSamsing #Kommun

Kriminella nätverk pressar samhällets frontlinje – Kristoffer Samsing